Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Probiotika – vad är det?

Vad är probiotika och på vilket sätt tros den kunna påverka ett insjuknande i typ 1-diabetes eller celiaki? Här reder vi ut begreppen och ger en vetenskaplig bakgrund till varför probiotika ges i studierna Precise och Sint1a.

En hand som blandar probiotika i en liten vit skål med en spruta. Foto.
Studiemedlet i Sint1a, probiotika eller placebo, rörs ut i lite bröstmjölk eller mjölkersättning. Foto: Kennet Runoa

Vad är probiotika?

Irini Lazhou Ahrén
Irini Lazou Ahrén, immunologiexpert på Probi.

Ordet probiotika är en term som i likhet med ”kosttillskott” omfattar olika ämnen. Ämnena i det här fallet är levande mikroorganismer (se faktaruta), i de flesta fall bakterier, men även vissa sorters jäst kan ha probiotiska effekter. Bakterierna delas in i olika familjer som sedan dels in i ytterligare kategorier som arter och stammar. I Precise och Sint1a används lacto- och bifidobakterier.

– Bifidobakterierna är kända för att vara mer aktiva i tjocktarmen, medan lactobaciller trivs längre upp, berättar Irini Lazou Ahrén, immunologiexpert på Probi som tillhandahåller de kapslar som används av deltagarna i Precise-studien.

– Bara för att två bakterier tillhör samma art ska man inte ta för givet att de beter sig på samma sätt. Probiotika har stamspecifika egenskaper vilket innebär att man måste kunna visa att en bakterie har en viss effekt för att påstå det.

Hur fungerar probiotika?

Rent allmänt kan man säga att probiotiska bakterier återställer eller bibehåller balansen mellan de ”onda” och de ”goda bakterierna i tarmfloran.  Även bakterier som generellt anses vara onda och ha negativa hälso-effekter behövs, men de ska inte tillåtas ta en för stor plats och här kan de probiotiska bakterierna bidra. Probiotika kan också producera substanser i tarmen som är bakteriedödande och verka stimulerande på immunförsvaret. Tidigare studier har visat att specifika probiotika minskar tarmpermabiliteten, dvs tarmens genomsläpplighet. En ökad tarmpermabilitet kan vara en bidragande faktor till bland annat autoimmuna sjukdomar som exempelvis celiaki.

De exakta mekanismerna bakom hur probiotika fungerar är emellertid inte känd.

– När vi ger probiotika så ser vi positiva effekter, men det går inte alltid att säga exakt på vilket sätt som bakterierna leder till effekten, det vill säga vad mekanismen är i detalj, säger Irini Lazou Ahrén.

Var är tarmflora?

Bakterierna i tarmarna kallas för tarmflora eller tarmmikrobiom (en term för alla bakterierna och deras gener). Tarmfloran utvecklas från födseln och påverkas av livsstilsfaktorer som vad som finns i miljön och vad vi äter. Det går i dag inte att säga vad som är en bra tarmflora, eller en dålig, men en tarmflora som är rik och varierad är bättre än en ensidig och homogen.

Tidigare studier har visat att barn som utvecklar autoantikroppar och typ 1-diabetes har en tarmflora som innehåller färre bakterier av ett slag som kan bilda och tillgodogöra sig så kallade kortkedjiga fettsyror. Likaså skiljer sig tarmfloran hos personer med celiaki från friska personers tarmflora genom att de saknar vissa bakterier.

Varför ger man barnen bifidobakterier i SINT1A-studien?

En hypotes är att avsaknaden av bifidobakterier leder till ökad risk för autoimmunitet. Den bakterie man ger till barnen i Sint1a, heter B. infantis EVC001 (Bifidobacterium longum subspecies infantis) och har i tidigare studier visat sig ha positiva egenskaper som kan motverka utvecklingen av autoimmuna sjukdomar. Låg förekomst av bifidobakterer har associerats med autoimmuna sjukdomar och allergier. Vidare har barn med hög känslighet för autoimmunitet större mängd av sådana bakterier som vanligtvis utkonkurreras av bifidobakterien.

B. infantis EVC001 har i tidigare studier visat sig bidra till minskad inflammation i tarmslemhinnan hos spädbarn.

Studier som visat att förändringar i mikrobiomet föregår utvecklingen av betacellsautoimmuniteten (utvecklingen av autoantikroppar) är bland annat Babydiet-studien, Imprint-studien och Teddy-studien (se faktaruta).

– Teddy-studien har bland annat visat att risken för att utveckla autoantikroppar minskade bland barn som fick probiotika-tillskott under sina 27 första dagar i livet, säger Markus Lundgren, ansvarig för Sint1a-studien i Sverige.

Dessutom har flera stora studier gjorts för att undersöka att det är säkert att ge B.Infantis till små barn.

Varför ger man barnen laktobaciller i PreCiSe-studien (Prevention Celiaki i Skåne)?

Kapslar med probiotika eller placebo.
Barnen i Precise-studien är lite äldre och innehållet i kapslarna rörs ut i maten.

Kombinationen av två sorters, Lactiplantibacillus (f.d. Lactobacillus) plantarum HEAL9 och Lacticaseibacillus (f.d. Lactobacillus) paracasei 8700:2, har i tidigare studier visat sig påverka den pågående inflammatoriska processen som kan leda till celiaki. Det finns också indikationer på att de tätar tarmen och minskar genomsläppligheten, vilket tros vara en orsak till varför en del barn? utvecklar celiaki.

Att dessa bakteriestammar används i Precise-studien beror på att Precise bygger vidare på fynden från den tidigare genomförda Cipp-studien (Celiaki Prevention med Probiotika), en studie där man undersökte vad som hände om man gav probiotika till barn som hade låga nivåer av transglutaminasantikroppar i blodet (dvs tecken på förstadium till celiaki). Man följde barnen under sex månader och såg att den immunologiska aktiviteten som var pågående hos barnen som intog placebo var lägre hos barn som intog den probiotiska produkten. Fynden kunde antyda att probiotika har en dämpande effekt på immunförsvaret hos barn med ärftlig och ökad risk att senare utveckla celiaki.

– I Precise följer vi friska barn som vi vet har den högsta genetiska risken för celiaki och undersöker om vi med probiotika kan förhindra att de utvecklar antikroppar och senare celiaki, säger Daniel Agardh, ansvarig för studien.

Även bakterierna i Precise har utvärderats i tidigare studier och är säkra att användas av barn.

Av: Sara Liedholm

Fotnot: Probiotikan som används i Sint1a kommer från företaget Evolve Bio Systems, INC.