Det är fortfarande inte klarlagt om betacellerna är påverkade före det att en första autoantikropp utvecklats. Kan det vara så att betacellerna är påverkade på ett sätt som gör att de lättare angrips av det egna immunsystemet?

I POInT studien är en klinisk prövning där oralt insulin testas om det kan förhindra autoimmun (typ 1) diabetes hos små barn. Totalt  deltar 1050 barn från Tyskland, Sverige, England, Belgien och Polen från 4 månader till 6 års ålder. Urvalet gjordes vid födseln genom att blodprov från navelsträngen analyserades för genetisk (ärftlig) risk. Genom en genetiskt riskindex identifierades barn med över 10% risk att tidigt i livet utvecka främst insulinautoantikroppar (IAA) som första autoantikropp.

Ett blodprov togs efter 2, 4, och 8 månader i studien samt efter 1.5 år och därefter var 6:e månad. Blodproven analyserades för bland annat blodglukos och autoantikroppar mot betacellsautoantigen.

Resultaten visade att:

• blodglukos vid fasta var högst (5.2 mmol/L) vid 6 månaders ålder (första provet efter 2 månader i studien) och sjönk till en lägsta nivå (4.9 mmol/L) vid 1-1.5 års ålder. Därefter steg blodglukos nivån och nådde 5.1 mmol/L vid 3.5 års ålder.
• blodglukos efter barnet fått mat visade samma lägsta nivå vid 1-1.5 års ålder för att sedan öka igen.
• barnets kön (pojkar hade högre nivå), BMI (barn med högre BMI än genomsnittet hade högre nivå) och en vanligt förekommande genetisk variant i insulingenen (INS) påverkade sänkningen av blodglukos.
• ökningen i fastevärdet för blodglukos var störst hos de barn som senare  utvecklade en eller flera autoantikroppar (IAA, GADA, IA-2A eller ZnT8A).
• ökningen i blodglukos inträffade c:a 2 månader före att den första autoantikroppen utvecklades.

Slutsatsen var att barn med förhöjd ärftlig för autoimmun (typ 1) diabetes har en hängmatteformad blodglukoskurva: högt vid sex månaders ålder som sjunker vid 1 års ålder för att därefter öka. 

De barn som utvecklade en första autoantikropp hade en kraftigare ökning i blodglukos jämfört med de barn som förblev autoantikroppsnegativa.

Det kan således inte uteslutas att betacellerna redan innan vi kan mäta autoantikroppar har en nedsatt funktion hos barn med förhöjd ärftlig risk för en första autoantikropp före tre års ålder. Detta kan tyda på att arv, virus eller andra omgivningsfaktorer redan har påverkat betacellerna och gjort dem mer utsatta för att angripas av immunsystemet.

Författare: 
Warncke K, Weiss A, Achenbach P, von dem Berge T, Berner R, Casteels K, Groele L, Hatzikotoulas K, Hommel A, Kordonouri O, Elding Larsson H, Lundgren M, Marcus BA, Snape MD, Szypowska A, Todd JA, Bonifacio E, Ziegler AG;GPPAD and POInT Study Groups.

Titel:
Elevations in blood glucose before and after the appearance of islet autoantibodies in children.

Publicerad i:
J Clin Invest. 2022 

POInT publikation, 2022 (PDF, engelska, 064 MB, nytt fönster)