Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Kan glutenfri kost påverka insjuknande i typ 1-diabetes?

Maria Månsson-martinez, dietist och koordinator för TEFA-studien

I Tefa-studien undersöker forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus om gluten påverkar insulincellernas funktion hos personer som har autoantikroppar och som riskerar att utveckla typ 1-diabetes. Studien stängdes för nya deltagare våren 2021 och snart kommer resultaten.

Maria Månsson-Martinez i mottagningsrummet där deltagarna i TEFA-studien lämnar prover
Maria Månsson-Martinez i mottagningsrummet där deltagarna i TEFA-studien lämnar prover. Foto: Sara Liedholm

Vid Centrum för Autoimmunitet och Prevention, CAP, vid Lunds universitet forskars det intensivt på typ 1-diabetes och celiaki. En viktig studie som drivs här sedan 2004 är Teddy-studien (länk till Teddy-studiens hemsida), världen största barnstudie, med deltagare från USA, Tyskland, Finland och Sverige. Barnen följs från födseln i femton år och studien samlar in en mängd information om allt från mat- och levnadsvanor till blod- och avföringsprover. Syftet är att ta reda på vad det är för faktorer i omgivningen som triggar igång typ 1-diabetes. Ett stort fokus ligger på kosten och flera dietister är därför knutna till studien.
–    Teddy är en fantastisk studie och jag hoppas att vi får mer konkreta resultat som visar om det är något i kosten som triggar igång typ 1-diabetes, säger Maria Månsson-Martinez, en av de dietister som arbetat med att ta hand om den kostdata som de svenska deltagarna lämnat i sina matdagböcker.
Både typ 1-diabetes och celiaki är autoimmuna sjukdomar som uppstår till följd av en attack orsakad av det egna immunförsvaret. Vid celiaki är det slemhinnan i tunntarmen som förstörs på grund av en reaktion mot glutenproteinet. Vid typ 1-diabetes är de insulinproducerande betacellerna som förstörs, men vad som sätter igång inflammationen vid typ 1-diabetes är fortfarande okänd och svaret kan alltså ligga i kostdagböckerna.

Glutenfri kost och autoantikroppar

Teddy-studien pågår fram till 2025 men den har redan resulterat i flera nya studier. En av dessa är Tefa (Teddy Family Prevention Study) som startade 2015 med syftet att undersöka om glutenfri kost påverkar glukosmetabolismen (kroppens nedbrytning och upptag av kolhydrater i kosten, se faktaruta) hos personer som har utvecklat diabetesautoantikroppar. Diabetesautoantikroppar är markörer som kan mätas i blodet och som är ett första tecken på att den autoimmuna attacken på betacellerna startat.
–    Eftersom celiaki och typ 1-diabetes hänger ihop vill vi titta på om glutenfri kost har någon effekt på betacellernas funktion och om glutenfri kost påverkar blodsockret, säger Maria Månsson-Martinez som koordinerar studien.
Tefa leds av Åke Lernmark, professor vid Lunds universitet som även är huvudansvarig för Teddy-studien i Sverige. Till studien ville forskarna rekrytera personer med en autoantikropp och nedsatt glukostolerans, dvs vars betacellers förmåga att tillverka insulin var nedsatt, och jämföra en glutenfri kosts påverkan på blodsockret med normalkost. De fann att ingen med bara en autoantikropp hade nedsatt glukostolerans.
–    Alla vara stabila och hade god glukosmetabolism, vilket ju är jättebra och då fick vi veta det, säger Maria Månsson-Martinez som fick fynden publicerade i en vetenskaplig tidskrift.
I stället bjöd de in personer med två eller flera autoantikroppar som de sedan följer under två års tid. I mars 2021 blev studien fullrekryterad och i höst väntas nya forskningsresultat.

Maria Månsson-Martinez vid datorn på sitt kontor. Bakom henne är bokhyllor med pärmar och på skrivbordet ligger pappersformulär.
Deltagarna fyller i detaljerade matdagböcker om sina matvanor som Maria Månsson-Martinez skriver in i datorn. Foto: Sara Liedholm

Så går studien till

Studiedeltagarna, sammanlagt 60 personer, är mellan 2 och 50 år och kommer från både Sverige och Finland. För att alla deltagare ska ha samma utgångsläge får de tillskott av d-vitamin, omega-3 och probiotika under de två år som studien varar. Hälften av deltagarna äter glutenfri kost under 18 månader och hälften normalkost. 
–    Det sista halvåret äter alla som vanligt, dvs som de gjorde innan de gick in i studien, för att vi ska se om det händer något när de slutar äta glutenfri kost, förklarar Maria Månsson-Martinez.
Med jämna mellanrum kommer deltagarna till sin mottagning för sockerbelastning då man undersöker betacellernas förmåga att producera insulin som svar på en viss mängd glukos (se faktaruta) som ges antingen intravenöst eller som dryck. Deltagarna besvarar då ett detaljerat frågeformulär om sina matvanor och går tillsammans med dietisterna igenom en matdagbok de fört under tre dagar. Dessutom får de en så kallad kontinuerlig blodsockermätare, CGM på kroppen som ska fortsätta mäta deras blodsocker under sju dagar när de är hemma.
–    Det är ett komplement för att se hur betacellerna fungerar över tid, säger Maria Månsson-Martinez.
Maria Månsson-Martinez och hennes kollegor ger deltagarna i den glutenfria gruppen kontinuerlig coachning för att de ska klara av att hålla sig till glutenfri kost.
–    Det är jobbigt att behöva tänka på vad man äter och det kan vara känsligt i vissa situationer eftersom det påverkar det sociala livet.
Hon påpekar att lika viktigt som det är för deltagarna i den glutenfria gruppen att undvika gluten, lika viktigt är det för deltagarna i normalkost-gruppen att äta varierat och inte utesluta gluten.

Av: Sara Liedholm
 

Maria Månsson-Martinez som håller upp några blanketter med TEFA:s logga på

Om Maria Månsson-Martinez

Ålder: 48 år
Bakgrund: Utbildad dietist vid universitetet i Köpenhamn. 
Gör: Började som dietist i Teddy-studien, nu dietist och koordinator för Tefa-studien.
Fritidsintressen: Trädgård, kost och hälsa samt att umgås med familjen. Tränar yoga, meditation och styrketräning. Odlar grönsaker för att det är roligt och för att det är bra med närproducerat. ”Jag ser kroppen som en helhet. En stabil grund och en bra balans i tillvaron är bra för hälsan.”
 

Om glukosmetabolism

Kolhydrater finns i bröd, pasta, socker, potatis, rotfrukter, grönsaker och frukt.

Kroppen bryter ned kolhydraterna till glukos som förs ut till kroppens celler med blodet i blodbanan. För att cellerna ska tillgodogöra sig energin krävs insulin. När man äter frisätts insulin som svar på den förhöjda glukosnivån i blodet. Utan insulin stannar glukosen kvar i blodet vilket leder till ”högt blodsocker”.