Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Om mitt barn får diabetes

DETTA HÄNDER VID INSJUKNANDE I TYP 1-DIABETES

Vad händer om mitt barn får autoantikroppar? Eller har blodsockervärden som närmar sig gränsvärdet för diabetes?
– Det finns ett väletablerat samarbete mellan oss och sjukvården om det visar sig att ett barn håller på att insjukna i typ 1-diabetes, säger Markus Lundgren läkare och specialist i pediatrisk endokrinologi samt biträdande studieansvarig för POInT-studien.

Barn som medverkar i POInT-studien har specifika arvsanlag som innebär en ökad risk att insjukna i typ 1-diabetes. Var tionde deltagare i studien beräknas antingen insjukna i typ 1-diabetes eller utveckla minst en så kallad autoantikropp före sex års åler.

Vad är en autoantikropp?

En autoantikropp är en markör i blodet som visar att immunförsvaret blivit aktiverat och är ett tecken på att diabetes kan vara på gång. I POInT-studien analyseras alla blodprover som tas under besöken för förekomst av autoantikroppar. 
Får man en autoantikropp ökar risken att utveckla typ 1-diabetes. Men autoantikroppen kan gå tillbaka och då återgår risken till samma nivå som tidigare.
Om man istället utvecklar flera autoantikroppar ökar risken betydligt, och det är ovanligt att de då går tillbaka.
– Vi säger att risken ökar till 80 procent, säger Markus Lundgren.

Skulle man få en autoantikropp så informerar vi om den ökade risken och att man kan vara lite extra vaksam på om barnet kissar eller dricker mycket, går ned i vikt eller inte mår bra.

Risken ökar – var uppmärksam 

Vid varje besök informeras föräldrarna om resultaten av analyserna.
– Skulle man få en autoantikropp så informerar vi om den ökade risken och att man kan vara lite extra vaksam på om barnet kissar eller dricker mycket, går ned i vikt eller inte mår bra. I så fall kan man söka vård lite tidigare och uppge att man har en ökad diabetesrisk så att de på vårdcentralen kan ta ett blodsockertest. Skulle man ha flera autoantikroppar gäller egentligen samma sak, men med lite mer allvar.
Är barnet sjukt eller visar symptom är det i första hand sjukvården man ska vända sig till, men det går också bra att ringa sin forskningssjuksköterska.

För att ställa diagnos ska man ha diabetesvärde och symtom eller ha uppvisat diabetesvärden vid två tillfällen. 

När ställs diagnosen diabetes?

För de barn som har autoantikroppar tillkommer från och med att barnet fyller tre år ett moment varje halvår vid studiebesöken; sockerbelastning eller glukosbelastning (på engelska oral glucose tolerance test, OGTT). Det innebär att barnet ska vara fastande när det kommer till mottagningen och att det där får dricka en    sockerlösning. Före och efter drickandet mäter man blodsockret för att se hur barnets insulinproduktion svarar på sockret. 
Om blodsockret är mellan 7,8 och 11,1 efter en sockerbelastning är man i gråzonen mellan att vara frisk och att ha diabetes.
– 11,1 är inte diabetes men vi kallar det för ”diabetesvärde”. För att ställa diagnos ska man ha diabetesvärde och symtom eller ha uppvisat diabetesvärden vid två tillfällen. 

Kontaktar sjukhuset

Barn som uppvisar lite svajiga blodsocker kommer att följas tätare och få med sig blodsockermätare som man kan använda hemma. Markus Lundgren refererar till erfarenheter från tidigare studier och att bedömning kan ske från fall till fall hur man bäst går vidare.
– Om barnets blodsockervärden visar att barnet håller på att insjukna i typ 1-diabetes tar vi kontakt med diabetesteamet på sjukhuset på orten där familjen bor. Där får man snabbt en tid.
Diabetesteamet består av läkare, sjuksköterska, kurator, dietist och psykolog som sätter in behandling och kan ge råd och stöd.
– Små barn blir i regel inlagda på sjukhuset av säkerhetsskäl några dygn, vilket också ger familjen en möjlighet och tid att sätta sig in i det nya.

Lindrigare insjuknande

Markus Lundgren säger att barn som medverkar i deras studier får ett mycket lindrigare insjuknande eftersom de upptäcks tidigare och får behandling i god tid. Barn som insjuknar normalt drabbas i högre utsträckning av ketoacidos, syraförgiftning, som är ett direkt livshotande tillstånd och som kräver intensivvård.
De ansvariga för POInT-studien försöker även fånga upp föräldrar som känner stor oro och sorg eller ångest under studiens gång. 
– Är man orolig kan man tala med sin forskningssjuksköterska, så kan man få vägledning och hjälp med att identifiera vilken hjälp som behövs.

Text: Sara Liedholm
 

Om autoantikroppar

En autoantikropp är en markör i blodet som visar att immunförsvaret blivit aktiverat och är ett tecken på att diabetes kan vara på gång. I POInT-studien mäter man förekomsten av fyra olika sorter: 

  • IAA (insulinautoantikroppar)
  • GADA (GAD-autoantikroppar)
  • ZnT8A (Zinktransportör 8-autoantikroppar)
  • IA-2A (IA-2 autoantikroppar)

– Det är vanligare att barn får IAA som första autoantikropp vid ett till två och ett halvt års ålder och att GADA dyker upp som första autoantikropp när man är lite äldre. Men vi vet inte riktigt vilken roll de spelar, säger Markus Lundgren.
 

Symtom på diabetes

Märker du att ditt barn uppvisar följande symtom ska du kontakta sjukvården:

  • Kissar mycket
  • Dricker mycket
  • Går ned i vikt
  • Visar onormal trötthet