Under sex veckor var Caroline Nilsson och två andra kollegor från forskningsavdelningen på Clinical Research Centre utlånade till en av covidavdelningarna på Skånes universitetssjukhus. Även om hon i början av sin sjuksköterskekarriär arbetat några år på hospice, och där mött patienter i livets slutskede, var omställningen stor att komma tillbaka till en vårdavdelning.
Mycket handlade om att vara medmänniska helt enkelt
– Patienterna var rätt dåliga. Många var väldigt medtagna, dels för att de var sjuka men dels för att det var ångestladdat att inte få träffa sina anhöriga. De enda de träffade var oss som arbetade med munskydd, visir och arbetskläder.
Situationen på sjukhuset var under jul- och nyårshelgen väldigt ansträngd med många covidpatienter inlagda. Första dagen fick Caroline Nilsson gå bredvid en annan sjuksköterska som själv bara hade varit där i fem dagar.
– Man fick hugga i där man kunde, det var många som inte hade jobbat på vårdavdelning på många år, men vi hjälptes åt, berättar hon.
Vara medmänniska
I arbetsuppgifterna ingick rent omhändertagande, som att ringa anhöriga, hämta vatten eller muntra upp patienterna. Men också avancerad medicinsk vård eftersom många patienter hade svårt att andas. Och det hände att patienter dog.
– Mycket handlade om att vara medmänniska helt enkelt, säger Caroline Nilsson.
Själv var hon aldrig var rädd för att bli sjuk och att hon kände sig trygg i sin roll även om det var tuffa omständigheter.
– Bara att jobba i de arbetskläderna är en extra ansträngning.
Skulle det bli aktuellt igen skulle hon nog ändå kunna tänka sig att rycka ut på nytt.
– Även om det är skönt att vara tillbaka så är jag glad att jag gjorde det. Man kände sig väldigt behövd.
Tillbaka på forskningsmottagningen
Sedan ett par veckor är hon tillbaka på forskningsmottagningen. Här möter Caroline Nilsson familjer med små barn som i screening visat sig ha en förhöjd ärftlig risk för typ 1-diabetes. Genom att ge barnen insulin i pulverform utblandat i maten vill forskarna se om man kan vänja immunsystemet vid insulin och på så vis förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes. Från att barnen är några månader gamla upp till sju års ålder kommer barnen regelbundet till mottagningen på Clinical Research Centre för att vägas, mätas och lämna blodprover.
Studien som ingår i ett internationellt samarbete med forskare från andra länder i Europa går framåt. Snart är POInT-studien fullrekryterad och det finns planer på att starta ännu en diabetesstudie. Om allt går i lås blir Caroline Nilsson koordinerande forskningssjuksköterska i den nya studien. Det innebär ansvar för att allt som är relaterat till besök och provtagning, att de flyter på och utförs i enlighet med de riktlinjer som tagits fram.
Hon är glad över att vara tillbaka i sitt vanliga jobb. Förutom ett 50-tal POInT-familjer är hon även forskningssjukssköterska åt 60 barn i TEDDY-studien.
– Jag trivs med att jobba med barn och det är roligt att vara med och föra forskningen framåt. Även om forskning är en långsam process så kommer det ändå nya resultat hela tiden, och det är kul, säger hon.
