Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Matdagböckerna ger svar på forskarnas frågor

Mat kan göra oss sjuka och den kan göra oss friska.
– Dagens kostrekommendationer är för allmänna. Idealet hade varit att man utifrån ett blodprov vid födseln fick veta vilken diet som är bäst för just sig, säger Carin Andrén Aronsson, forskande dietist och enhetschef vid Skånes universitetssjukhus.

Carin Andrén Aronsson. Foto.
Carin Andrén Aronsson

En viktig del i våra stora befolkningsstudier är att fråga deltagarna vad de äter. I många år arbetade Carin Andrén Aronsson med insamling av kostinformation i Malmö Kost Cancer-studien (MKC) vars syfte var att undersöka sambandet mellan kosten och cancer, och TEDDY-studien - världens största studie med barn - där målet är att ta reda på vad som orsakar typ 1-diabetes. I båda studierna, MKC med 28 000 deltagare och TEDDY med 2526 svenska deltagare, har deltagarna fått svara detaljerat på vad de äter och fört matdagböcker. Det tillsammans med blodprover och annan information från deltagarna har gett forskare värdefulla data som resulterat i ny kunskap om kostens betydelse för olika sjukdomar. 
Nu använder Carin Andrén Aronsson materialet i sin egen forskning om celiaki (glutenintolerans). Häromåret publicerade hon en vetenskaplig artikel som visade att ju mer gluten barn som i screening visat sig ha förhöjd ärftlig risk för celiaki, åt de första åren i livet, desto större var risken att insjukna i sjukdomen. Fynden fick stor uppmärksamhet i media.
– Det är roligt att kunna göra något av allt vi samlat in, säger hon.

Screening för celiaki

Carin Andrén Aronsson är enhetschef vid Skånes universitetssjukhus och koordinator för PreCiSe-studien med barn som i screening visat sig ha hög genetisk risk att utveckla celiaki. 
– Vi vet i dag att det krävs en genetisk predisposition i form av särskilda riskgener. Utan dessa så kallade HLA-gener får man inte celiaki även om man äter mat som innehåller gluten, det vill säga bröd, pasta och så vidare. Men vad det är som triggar igång sjukdomen vet vi inte, säger hon.
Omkring två procent av alla nyfödda barn som screenats i Skåne sedan 2018 har visat sig bära på generna som innebär högsta risken att insjukna i celiaki. Av dem kommer 20 procent att utveckla celiaki innan de fyller tio år. 

Tillskott av probiotika

Deltagarna i PreCiSe delas in i tre grupper, en där barnen äter glutenfri kost de tre första åren, en annan där de äter ”normalkost”, det vill säga den mat som familjen skulle ätit i alla fall, med dagligt tillskott av en kapsel innehållande probiotika och en tredje där barnen äter normalkost, med dagligt tillskott av en kapsel innehållande placebo (det vill säga ett verkningslöst ämne). Efter tre år får alla barnen äta en kost utan restriktioner i ytterligare fyra år.
– Förhoppningen är att vi ska hitta en metod som förhindrar att barn alls får celiaki.

Glutenfri mat resten av livet

Gluten är ett protein som finns i våra vanligaste sädesslag; veta, råg och korn. Hos vissa individer orsakar proteinet en inflammation i tunntarmen som leder till att tarmens slemhinna förstörs och inte kan ta upp näringen från maten. Den som i dag får diagnosen celiaki måste resten av sitt liv äta en kost utan gluten.
Ett tecken på att immunförsvaret reagerar på glutenproteinet är att det bildas tTG-antikroppar (vävnadstransglutaminas) i blodet. För att ställa en definitiv diagnos krävs oftast en biopsi från tunntarmen. Symtomen kan variera väldigt mycket men de vanligaste är ont i magen, diarré eller förstoppning, kräkningar och uppsvälld buk. Sjukdomen kan även leda till benskörhet, infertilitet samt depressioner. Barn kan drabbas av undernäring och försenad utveckling eftersom tarmen inte kan ta upp näringen i maten.
Carin Andrén Aronsson berättar om ett barn som var med i TEDDY-studien där man varje år screenas för tTG-autoantikroppar. Genom den årliga screeningen för autoantikroppar fann man höga värden. Barnet remitterades då för en tarmbiopsi och därefter sattes diagnos. 
– Föräldrarna upplevde inte att barnet hade några symtom men efter en tid på glutenfri kost så upplevde föräldrarna ett mer harmoniskt och lugnare barn än före diagnos. 
Hur lång tid det kan ta att bli bra efter att man gått över till glutenfri kost beror på hur skadad tarmens slemhinna är och hur länge man gått utan diagnos. Men när tarmslemhinnan återhämtat sig normaliseras näringsupptaget.
Att på eget bevåg sluta äta gluten är inget hon rekommenderar, varken i tron att det skulle vara hälsosammare på något sätt, eller i tron att det gör barn i allmänhet lugnare och gladare…!
– Det är inte farligt att inte äta gluten, men man riskerar att drabbas av brist på olika näringsämnen som normalt finns i de livsmedel som innehåller gluten; vitaminer, mineraler och framför allt kostfibrer. Man kan därför behöva hjälp av en dietist för att få till en allsidig kost.
 

Carin Andrén Aronsson

Ålder: 54
Utbildning: Studerade till dietist vid Göteborgs universitet. Disputerade 2016 med en avhandling om matvanor under småbarnsåren och risken för att utveckla celiaki.
Gör: Enhetschef på Endokrinologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus med ansvar för personal såsom forskningssjuksköterskor, biomedicinska analytiker och dietister som arbetar i studier i Malmö, Helsingborg och Kristianstad. Koordinator för kliniska studier med fokus på celiaki.
Fritidsintressen: Yogar mycket i veckorna till vardags och älskar att åka skidor på vintern

Carin Andrén Aronsson står på huvudet i yogaposition iförd skidkläder i snön. Foto.
Yoga och skidåkning är Carins fritidsintressen. Ibland går det att göra båda samtidigt Bild: Privat